Kanotpaddling

Idag är vi hemkomna efter en paddlingtur i Rottnan. Jag är i slutet av min semester och jag har tagit fler bilder under semestern men det är först nu som jag kollar igenom dem och jag tänkte börja med det senaste. I tisdags eftermiddag åkte vi ut och startade paddlingen vid bilden ovan.
Vi åkte framåt och det gick jättebra med hundarna, jag hade Pi framme hos mig och My satt i mitten mellan mig och Ola. Vi såg lite sjöfåglar och båda hundarna studerade noga när några sjöfåglar (troligtvis doppingar) försvann under ytan framför oss. Men det var ännu mer spännande när några fåglar valde att flyga iväg från vattnet bredvis oss.
Ibland gjorde tog vi paus och då passade Pi på att sträcka på sig.
My passade på att leta upp någon pinne att leka med.
På vissa ställen stack det stubbar upp ur vattnet men det gick ganska bra att se var vi skulle paddla, var den djupa fåran gick.
Vid en pausplats när hundarna hade gått i land men Ola fortfarande var i kanoten kom det en snok och simmade förbi på utsidan.
 
Framåt kvällen kom vi närmare Lekvattnet som vi ville ta oss igenom innan vi valde ut tältplats och när vi slog läger hade vi paddlat ganska långt men det hade gått väldigt bra. Vi slog upp vårat lilla tvåmannatält och gick och la oss.
 
Pi kröp in med en gång och la sig på precis samma ställe som hon låg på senast vi använde tältet (ett år sedan) och somnade halvt på/i min sovsäck innan vi hade hunnit in. My däremot har inte sovit i tält innan och det var mycket som hon ville ha koll på. Huvudet åkte upp för att lyssna till en hund som skällde längt bort eller för att lyssna på om myggan hon hörde var inne i tältet eller utanför. Som tur var fanns det inte många mygg där vi tältade så det sistnämnda var inte ett jättestort problem. 
Nästa dag tänkte vi försöka att ta oss till norska gränsen, det var ungefär hälften så långt som vi hade kommit första dagen så det kändes som ett rimligt mål med tanke på att vi hade nästan lika lång tid på oss. Men två saker satte stopp för den idén, vattennivån och det faktum att vi paddlade uppströms. Första dagen hade det inte märkts att vi paddlade uppströms eftersom vattendjupet var så stort och älven var så stilla, vi hade till och med haft vinden i ryggen och de små vågorna hade gått åt samma håll som vi paddlade. Andra dagen var helt annorlunda, älven blev smalare och vi fick börja med att paddla sick sack mellan träd under vattnet och grund. Tillslut kom vi till ställen där vi behövde gå bredvid kanoten och dra den framåt, till exempel på bilden ovanför. Vi utgick från google maps och på satellitbilden såg det ändå ut som att det kunde bli bättre framöver så vi fortsatte ändå.
Vid ett ställe där vi satt i kanoten och paddlade/gondolade oss framåt märkte jag på Pi att hon vädrade något och tillslut såg vi att det var en älg. Vi hade tidigare pratat ganska högt men han hade inte brytt sig, hundarna skällde när de såg honom och han brydde sig inte jättemycket, han valde istället att titta på oss. När han tittade på oss blev hundarna lite tystare och jag hade tillräckligt med tid att ta upp kameran, byta objektiv och få honom på bild. Han stod där ca 20 meter ifrån oss och tittade på oss medan vi satt i kanoten och tittade tillbaka. Tillslut valde han att gå, men han gick uppströms och vi såg honom flera gånger till.
En utav de finare delarna på andra dagens paddling var den här stenbron vi fick paddla under.
Det slutade med att vi kom ungefär en tredjedal av vad vi hade hoppats på dag två men totalt blev det ändå nästan tre mil. När vi avslutade var vi jättetrötta och genomblöta (det regande från och till under dag två). Vilka kontraster det var mellan dag ett och dag två. Det var roligt att göra något lite extra naturnära under semestern och vi fick uppleva en hel del på ungefär ett dygn, det här långa inägget är ju något av ett bevis på det.
 

En liten skogsutflykt

Igår var vi ute på en liten skogsutflykt med Pi och My. Efter en pytteliten promenad kom vi fram till en tjärn där vi la ut picknickfilten och My fick gå lös och utforska på egen hand.
Det fanns mycket att undersöka, speciellt de små vita tussarna på ängsullen (tror den heter så) var extra intressanta.
Pi la sig i gräset vid tjärnen och mådde gott...
...till att My kom och använde henne för att gå på, men det gick bra det med.
Jag tränade lite med korv och det tyckte My var gott.
Självklart fick Pi utav sitt godis och hon var med så fort My fick något.
När vi valde att gå hem hade vi en tröttare hund än när vi kom dit och det märktes att My tyckte utflykten var kul!
 

Ut i skogen och leta stolpar

I helgen som var, när det var fint väder ville jag ta revansch på mina vandringskängor sedan vår senaste vandring. Jag ser fortfarande spår efter skavsåren så den här gången valde jag att tejpa hälarna och använda dubbla strumpor, det funkade fint.
 
Vi valde att testa på stolpjakten med Friska Skattkärr och valde ut en runda som gick långt in i skogen. Det var riktigt roligt och gick förhållandevis bra, det var ett ställe som var lite klurigt. Jag tror att det kan gå bättre om vi har med någon form av kompass och inte bara försöker gå efter kartan och solen. Men problem med en utav sju tycker jag ändå är ett lyckat resultat.
Vi stötte tidigt på djur i skogen, en ko. Eftersom vi var ganska nära bilen valde vi att inte ta med kon på turen utan hängde upp den i ett träd för att hämta den när vi kom tillbaka. Tyvärr kom varken jag eller Ola ihåg kon tre timmar senare.
Vi tog fika på en sten i ett hygge, solen värmde skönt. Trädet till vänster stod på hygget och det blåste inte alls i närheten av så starkt som trädet försöker lura oss att tro. I skogen fanns det fullt av blåbärsblommor och lingonblommor, jag hoppas på ett bra bärår.
Såhär trött blir man efter att ha gått runt i skogen och över hyggen. 
 
Nästa helg hämtar vi valpen och då kommer det inte bli några långturer i skogen under sommaren men vi tänker att ta en till två stolpar i taget kan bli lagom för en liten.