En liten skogsutflykt

Igår var vi ute på en liten skogsutflykt med Pi och My. Efter en pytteliten promenad kom vi fram till en tjärn där vi la ut picknickfilten och My fick gå lös och utforska på egen hand.
Det fanns mycket att undersöka, speciellt de små vita tussarna på ängsullen (tror den heter så) var extra intressanta.
Pi la sig i gräset vid tjärnen och mådde gott...
...till att My kom och använde henne för att gå på, men det gick bra det med.
Jag tränade lite med korv och det tyckte My var gott.
Självklart fick Pi utav sitt godis och hon var med så fort My fick något.
När vi valde att gå hem hade vi en tröttare hund än när vi kom dit och det märktes att My tyckte utflykten var kul!
 

Ut i skogen och leta stolpar

I helgen som var, när det var fint väder ville jag ta revansch på mina vandringskängor sedan vår senaste vandring. Jag ser fortfarande spår efter skavsåren så den här gången valde jag att tejpa hälarna och använda dubbla strumpor, det funkade fint.
 
Vi valde att testa på stolpjakten med Friska Skattkärr och valde ut en runda som gick långt in i skogen. Det var riktigt roligt och gick förhållandevis bra, det var ett ställe som var lite klurigt. Jag tror att det kan gå bättre om vi har med någon form av kompass och inte bara försöker gå efter kartan och solen. Men problem med en utav sju tycker jag ändå är ett lyckat resultat.
Vi stötte tidigt på djur i skogen, en ko. Eftersom vi var ganska nära bilen valde vi att inte ta med kon på turen utan hängde upp den i ett träd för att hämta den när vi kom tillbaka. Tyvärr kom varken jag eller Ola ihåg kon tre timmar senare.
Vi tog fika på en sten i ett hygge, solen värmde skönt. Trädet till vänster stod på hygget och det blåste inte alls i närheten av så starkt som trädet försöker lura oss att tro. I skogen fanns det fullt av blåbärsblommor och lingonblommor, jag hoppas på ett bra bärår.
Såhär trött blir man efter att ha gått runt i skogen och över hyggen. 
 
Nästa helg hämtar vi valpen och då kommer det inte bli några långturer i skogen under sommaren men vi tänker att ta en till två stolpar i taget kan bli lagom för en liten.
 
 
 

Årets första vandring

Nu när det är ljusare och varmare ute har jag varit jättesugen på att vandra. Eftersom det är långhelg bestämde vi oss för att åka iväg och gå en sväng och jag tog med kameran. 
Efter lite olika bud blev det ändå att vi åkte upp til Brattfallet och gick Hälgåleden, den är inte så jättelång med sina knappt 7 km men det var mycket upp för att sedan gå ner och tillbaka upp igen. Jag hade precis nyköpta kängor så för mig var det bra att det inte var längre, mina skavsår är ändå rejäla...
Det märktes att vi hade åkte ca 10 mil norrut, här fanns det snö kvar. Det var skönt för Ola att våren inte hade kommit lika långt för han kände inte av så mycket pollen. I dalgångarna var det ganksa mycket snö kvar och under den låg spångarna man skulle gå på. Det var väldigt halkigt och så fort det fanns möjlighet gick vi vid sidan av dem istället.
Självklart var Pi med och gick, det är skönt att hon inte tycker så mycket om att bada för vi gick bredvid och över vatten många gånger.
Det var längesen jag var med på bild så Ola fick ta en bild på mig och Pi vid vattnet. Pi ser så förvånad ut på bilden, hon hade suttit med ryggen mot Ola och han fick ropa några gånger innan hon förvånat vände sig om. Pi är rolig att hon ska upp i knä med en gång också, jag fick se till att hon inte halkade av mina byxor och åkte ner i vattnet.
Vid den här utsikten åt vi äggmackor och fyllde på med vatten. Det var jättevarmt och skönt så länge solen sken på oss.
Se vilken gullig liten stuga som låg alldeles vid Klarälven.
 
Nu ska min vänstra häl få tid på sig att läka men jag hoppas att vi snart kan gå en ny sväng någonstans. De närmaste helgerna har vi ganska fullt upp, men sen kanske...